Det är svenskt att rösta
KRÖNIKA: Linus Sköld, riksdagsledamot från Norrbotten, skriver om det svenskaste vi har – demokratin, rätten att rösta och varför den öppna folkkyrkan måste försvaras mot Sverigedemokraternas kulturkrig.
Kulturkanon på SD:s beställning
Regeringens omtalade kulturkanon har presenterats. Den är gjord på beställning av Sverigedemokraterna för att deras ideologiska idé om ett kulturellt och etniskt homogent samhälle kräver att vad som ska anses vara ”svenskt” kan definieras.
Demokratin – det svenskaste vi har
Om denna kanon kommer göra skillnad för vad vi kan förvänta oss för kulturpolitik från högerregeringen låter jag vara osagt. Men om vi nu ska prata om det svenskaste som finns – vare sig det handlar om konstnärliga uttryck eller mer företeelser, händelser och beteenden – så ligger demokratiskt deltagande nära oss svenskar. I Sverige går vi och röstar. I allmänna val har vi i Sverige generellt sett högt valdeltagande för vi vet våra demokratiska rättigheter och skyldigheter. Vi vet att demokratin ger oss rösträtt men också att rösträtten tar ifrån den som avstått från att rösta möjligheten att klaga med någon sorts trovärdighet. När det gäller kyrkovalet är det dock inte så. Där landar valdeltagandet vanligtvis runt 20 %.
Varför röstar vi inte i kyrkovalet?
Trots att drygt hälften av alla svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan anser folk kanske inte att valet berör dem så mycket, då vårt lands kultur inte heller vilar på någon vidare djup religiös tro. Men Svenska kyrkan är inte bara en plats för de redan övertygade – det är en plats även för tvivlande och sökande. I både livets gladaste och mest sorgsna stunder fyller ofta kyrkan en viktig roll – även för de som engagerar sig mer i de budskap som kommer från familjen Wahlgrens avkommor än från Guds.
Kyrkan som mötesplats och krishanterare
Svenska kyrkan har svart bälte i krishantering. När kriser eller katastrofer inträffar, såväl privata som samhälleliga, är ingen annan instans så bra på att möta människor i sorg, chock eller bestörtning som Svenska kyrkan är. Vi möts i kyrkan för dop, bröllop, begravningar, ja, men även för körsång, luciafirande, barnaktiviteter, språkkaféer, anhörigstöd och en massa annat. På ställen där näringslivet inte ser någon marknad och där det offentliga dragit sig tillbaka, där finns kyrkan kvar och utgör en mötesplats som inte gör skillnad på vem du är eller i vilken mån du kan bibeln utantill. Svenska kyrkan är därför en fundamental del av den svenska samhällskroppen. Den öppna folkkyrkan är svensk kultur – men denna vill Sverigedemokraterna rasera.
SD:s rötter i kyrkopolitiken
Sverigedemokraterna bildades ur den svenska nazistiska rörelsen, men är numera det näst största riksdagspartiet och det största partiet i regeringsunderlaget. Sverigedemokraterna etablerade sig först i kyrkopolitiken, långt innan de kom in i riksdagen. Den möjligheten skulle de aldrig haft ifall valdeltagandet i kyrkovalet var detsamma som i valen i riksdagsvalet.
Två förslag till kulturkanon
Jag har sammanfattningsvis två förslag att tillföra en svensk kulturkanon.
- I Sverige går vi och röstar.
- I Sverige är vi inte nazister.
Linus Sköld (S)
riksdagsledamot från Norrbotten
![Till [2025-09-15] Det är svenskt att rösta startsida](/images/18.2123a3e018ec17b159e62df/1713379767630/Norrbotten%20logotyp_lokal_liggande_vit.png)