Arbetsmarknad: Jobben finns i norr men Tidöregeringen skär ned
Norrbotten har inte samma arbetsmarknadsproblem som resten av landet. I stora delar av Sverige är arbetslösheten hög. I Norrbotten är problemet ofta det motsatta: jobben finns, men arbetskraften saknas.
Det borde vara en självklar nationell uppgift att koppla ihop människor som står utan arbete med de jobb som växer fram i norr. Tidöregeringen har gjort tvärtom.
Nedskärningar när matchningen behövs som mest
I Tidöregeringens budgetproposition för 2024 minskade man medlen till arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2,1 miljarder kronor jämfört med tidigare beräknade anslagsnivåer. Minskningen handlade bland annat om färre introduktionsjobb. Arbetsförmedlingen tvingades genomföra besparingar i hela landet och minskade antalet anställda med närmare 700 personer under 2024. (Regeringen, Budgetpropositionen 2024 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) (Arbetsförmedlingen, Årsredovisning 2024) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Det är inte bara siffror i en budget. Det är färre verktyg för att utbilda, matcha och stötta människor till arbete. I Norrbotten, där industrin, välfärden och kommunerna ropar efter folk, blir konsekvenserna kännbara.
En tudelad arbetsmarknad där staten borde bygga broar
Arbetsförmedlingens statistik för april 2026 visar att arbetslösheten är lägst i norra Sverige. Norrbotten har landets lägsta arbetslöshet med 3,7 procent inskrivna arbetssökande, medan Skåne och Södermanland toppar listan med 8,4 respektive 8,1 procent. I kommuner som Gällivare, Kiruna och Jokkmokk är arbetslösheten bland den lägsta i hela landet. (Arbetsförmedlingen, april 2026) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Det är här en aktiv arbetsmarknadspolitik skulle göra skillnad. När människor saknar jobb i en del av landet och arbetsgivare saknar arbetskraft i en annan, måste staten ta ansvar. Tidöregeringen borde bygga broar mellan arbetslösheten i söder och jobben i norr. I stället har de skurit ned på de enda insatserna som kunde göra det.
Inget svar från regeringen
Vi har krävt ett jobbspår till Norrbotten under hela mandatperioden. Redan hösten 2024 krävde Norrbänk och andra socialdemokrater i motion 2024/25:2210 att regeringen agerar för att stödja en flyttvåg från söder till norr. Sommaren 2025 gick hela Norrbänk ut gemensamt med kravet på ett nationellt flyttstöd, inspirerat av EU-programmet EURES där arbetssökande kan få upp till 40 000 kronor för att ta ett jobb i ett annat EU-land. En tur- och returresa mellan Malmö och Kiruna kan kosta uppemot 6 500 kronor. Många arbetssökande har inte de pengarna. Hösten 2025 upprepades kravet i motion 2025/26:1894.
Norrbänk ställde också en skriftlig fråga direkt till arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) om vilka konkreta åtgärder regeringen tänker vidta. (Riksdagen, Motion arbetsmarknad 2024) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.(Riksdagen, Skriftlig fråga Britz 2024) Länk till annan webbplats.(Riksdagen, Motion arbetsmarknad 2025) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.(Norrbänk, utspel om betald flytt 2025) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Svaret kom i april 2026, nio månader efter Norrbänkens gemensamma utspel och tre och ett halvt år in i mandatperioden. Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att utreda ett nytt flyttstöd, med redovisning senast den 1 februari 2027, det vill säga efter riksdagsvalet den 13 september 2026. (Regeringen, Flyttstödsuppdrag 2026) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Under mandatperioden har Tidöregeringen haft tre liberala arbetsmarknadsministrar: Johan Pehrson, Mats Persson och Johan Britz. Alla från samma parti. Ändå har de gemensamt lyckats leverera färre reformer för Norrbottens arbetsmarknad än vad Norrbänk har lämnat motioner i frågan. Vi har motionerat, ställt skriftliga frågor och gått ut offentligt med konkreta krav. Svaret, när det äntligen kom, var en utredning med svar efter valet.
Det är för lite. Och det är för sent.
Vår lösning: Jobbspår till Norrbotten
Vi vill se ett jobbspår till Norrbotten. Den som är arbetssökande i andra delar av landet ska kunna få riktat stöd för att ta ett arbete och etablera sig här. Arbetsförmedlingen, i samverkan med arbetsmarknadens parter, bör få i uppdrag att identifiera branscher och kompetenser där det råder brist och koppla ihop dem med personer som kan erbjudas utbildningsvägar, flyttstöd, bostadsgaranti och en kvarboendebonus som faller ut efter fem år som bosatt i länet.
Den som står utan jobb ska inte mötas av misstänkliggörande och nedskärningar, utan av en verklig väg till arbete. Och Norrbotten ska inte tvingas tacka nej till utveckling för att staten inte klarar att matcha människor med jobben som finns.
När Norrbotten växer, växer Sverige. Då måste arbetsmarknadspolitiken utgå från hela landets behov.
Läs mer:
Läs om fler av Tidöregeringen svek mot Norrbotten!
Klicka här för att ladda ner hela rapporten
Den går igenom hur Tidöregeringens politik under mandatperioden 2022–2026 sviker Norrbotten. Det är dags att ta Norrbotten på allvar.