Buchtpengarna försvann utan konsekvensanalys

Den Socialdemokratiska regeringen skapade 2018 ett riktat stöd för att hålla liv i näringslivsutvecklingen i de kommuner som har störst utmaningar. Varje år betalades 70 miljoner kronor ut till Sveriges 39 minsta kommuner i stödområde A, däribland flera norrbottniska inlandskommuner som Arjeplog och Arvidsjaur. Varje kommun fick 1,76 miljoner kronor per år att använda till näringslivsutveckling och företagsklimat. Tillväxtverket beskrev stödet som träffsäkert och ett av de bästa som gjorts för glesbygdskommunernas näringsliv. Kommunerna vittnade själva om att pengarna var avgörande. Utan dem var det omöjligt att ens prioritera näringslivsfrågor i kommuner med höga skattenivåer, låg servicegrad och få kollegor på kommunkontoret.

Tidöregeringen lade ned stödet i budgetpropositionen för 2025, utan konsekvensanalys. Norrbänk interpellerade landsbygdsminister Peter Kullgren och frågade vilken konsekvensanalys som gjorts och hur regeringen tänker stötta dessa kommuners näringsliv framöver. Svaret kom mer än ett år senare: en utredning om den framtida regionala utvecklingspolitiken, med slutbetänkande först sommaren 2026, fyra år efter regeringstillträdet. Region Norrbotten gick in med egna medel för att delvis kompensera när det statliga stödet försvann. Det är inte regionens ansvar att täcka upp för statens reträtt. Det är ett ansvar som hör hemma i Stockholm. (Riksdagen, Interpellation 2024/25:50) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det är samma svar som Norrbotten fått på fråga efter fråga under mandatperioden. Staten kliver tillbaka. Kommunerna lämnas ensamma. Och utredningarna är klara efter att besluten är fattade.

Nattågen halverades när Norrbotten behövde dem som mest

Från och med april 2026 halverades nattågstrafiken mellan Stockholm och övre Norrland. Det är inte Trafikverkets ansvar att bära. Det är Tidöregeringens.

Tidigare gick två nattåg per dygn på sträckan Stockholm–Narvik. Nu trafikerar bara ett tåg hela sträckan, medan det andra vänder i Umeå. För boende i Boden, Luleå, Gällivare, Kiruna och Narvik betyder det färre avgångar, överfyllda tåg och högre priser under högsäsong. Idrottsföreningar varnar för att barn och ungdomar inte kan ta sig till tävlingar i resten av landet. Besöksnäringen tappar tillgänglighet. Destinationsbolaget Arctic Sweden Visitors Board har i ett öppet brev uttryckt oro för att turisterna väljer Finland och Norge i stället för Abisko och Norrbotten. (Arctic Sweden Visitors Board, 2026) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Trafikverket larmade redan 2024 att anslagen inte räckte för att täcka trafikavtalen. Trots det valde regeringen att inte tillskjuta de medel som behövdes i budgeten för 2026. Halveringen var följden. Konsekvensen för Norrbotten är påtaglig: regeringen övervältrade kostnaderna för Norrtåg med 83 miljoner kronor totalt, varav Norrbottens del var 21,5 miljoner. Sammantaget har kostnaderna för kollektivtrafiken i Norrbotten ökat med 115 miljoner kronor under mandatperioden. Det är kostnader som regionen och norrbottningarna får bära, inte staten.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana har varit tydlig med sin syn på myndighetens uppdrag: "Det är riksdag och regering som sätter de ekonomiska ramarna." (Järnvägar.nu, Maiorana 2022) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Trafikverket gör vad de har fått pengar till att göra. Inte mer, inte mindre. Ändå har lokala moderater i Norrbotten gått ut och kritiserat Trafikverket och SJ för problemen. (NSD, Nattågskritik M 2026 Öppnas i nytt fönster.) Det klingar falskt. Det var deras Tidöregeringen som skar ned anslagen, trots att Trafikverket uttryckligen begärt mer resurser. Norrbänk ställde en skriftlig fråga till infrastrukturminister Andreas Carlson om regeringen tänker vidta åtgärder för att stoppa halveringen. Svaret var nej. (Riksdagen, Skriftlig fråga nattåg 2026) Öppnas i nytt fönster. (Riksdagen, Svar nattåg 2026 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)

Det är ett mönster vi känner igen. Norrbotten förväntas leverera råvaror, el och tillväxt. Men när det gäller grundläggande tillgänglighet, att faktiskt kunna ta sig till och från det egna länet, ställer sig staten vid sidan om. Malmtågen går dygnet runt längs Malmbanan med intäkter till statens kassa. Persontågen halveras.

Studieförbunden blöder när staten drar sig tillbaka

I statsbudgeten för 2024 presenterade Tidöregeringen en nedskärning i anslaget till studieförbunden med 500 miljoner kronor, vilket motsvarar en tredjedel av studieförbundens årliga statsbidrag. Nedskärningen gjordes successivt över tre år. Samtidigt hade anslagen inte räknats upp sedan 2017. Det innebär att statsbidraget urholkats med nästan 30 procent enbart på grund av inflationen, innan nedskärningarna ens räknades med. (Studieförbunden, 2024) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I Norrbotten har konsekvenserna blivit direkta. ABF varslade all personal i Älvsbyn. Antalet deltagare i studieförbundens verksamhet i Norrbotten minskade från cirka 19 400 år 2020 till cirka 15 400 år 2025, en minskning med ungefär 20 procent. Hårdast har det slagit mot landsbygdskommunerna. (RUT 2026:516)

Det är inte marginell verksamhet som försvinner. I Norrbottens mindre orter är studieförbunden ofta den enda kulturella infrastrukturen som finns. Det finns ingen biograf, inget museum och inget kulturhus. Det finns ABF. Norrbänk interpellerade om konsekvenserna av nedskärningarna i riksdagen. Svaret var att regeringen hade gjort "noggranna avvägningar." Studieförbunden själva beskriver läget som att "en femtedel av folkbildningen är borta" (Riksdagen, Interpellation studieförbund 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) (Sändaren, 2026 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).

Tidöregeringen hänvisar till andra prioriteringar. Men folkbildning är inte ett trevligt tillägg till samhällsservicen. Det är den som håller demokratin vid liv i de delar av landet där staten annars inte syns.

Servicekontoren stängs i kommunerna som behöver staten mest

Tidöregeringen skär ned på Statens servicecenter med 150 miljoner kronor över tre år. Resultatet är att vart fjärde servicekontor i landet läggs ned.

Under den socialdemokratiskt ledda regeringen byggdes servicekontoren ut från en handfull till 148 kontor runt om i hela landet. Syftet var enkelt: att människor oavsett var de bor ska kunna möta staten fysiskt och få hjälp med ärenden hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. I Norrbotten, med 14 kommuner, hade åtta orter ett servicekontor: Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix, Haparanda, Boden, Piteå och Arvidsjaur. Sex kommuner hade aldrig fått ett kontor. Nu är Piteå borta. För de kommuner som aldrig fick ett kontor är närmaste alternativ i vissa fall mer än åtta mil bort.

Norrbänk gick ut och slog larm när Piteå-kontoret stängde: "Det här blir ett hårt slag." (PT, Servicekontor Piteå 2025) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Riksdagen, Interpellation servicekontor 2024) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tidöregeringen hänvisar till ”mobila och flexibla lösningar” som ersättning. Men en rullande bil löser inte problemet för den som är äldre, har en funktionsnedsättning eller saknar bank-id.

Som någon träffande uttryckt det: "Snart är Systembolaget den enda statliga service som finns kvar på många norrbottniska orter." Det är inte ett skämt om Systembolaget. Det är en dom över Tidöregeringens prioriteringar.

Kulturpengarna urholkas när Norrbotten behöver dem som mest

Det statliga stödet till regional kulturverksamhet i Norrbotten har urholkats under mandatperioden. Statsbidraget till Region Norrbotten inom kultursamverkansmodellen låg på 56,3 miljoner kronor 2022. Nominellt är det ungefär oförändrat 2025, men när hänsyn tas till inflationen har stödet minskat med 4 procent 2023 och ytterligare 5,6 procent 2024. I praktiken har Region Norrbotten förlorat köpkraft motsvarande flera miljoner kronor i kulturstöd. Pengar som hade kunnat gå till teater, musik och kulturverksamhet i hela länet. (RUT 2026:516)

Region Norrbotten har svarat med egna satsningar för att täcka upp. Inför 2026 tillförde de 4,2 miljoner kronor mer i kulturstöd och 2 miljoner till folkhögskolorna, riktade insatser för att hålla kulturlivet vid liv när staten dragit sig tillbaka. Det är bra att regionen tar ansvar. Men det är inte Region Norrbottens ansvar att täcka statens reträtt. Det ansvaret hör hemma i Stockholm.