Välfärden: Tidöregeringen lämnar kommuner och regionen med notan

Svenska kommuner och regioner finansierar välfärden med två typer av intäkter: kommunalskatt och statsbidrag. De generella statsbidragen är statens omfördelning av skattepengar till kommuner och regioner, fria resurser utan öronmärkning. Om statsbidragen ska behålla sitt värde måste de öka i takt med kostnadsutvecklingen. Det har de inte gjort.

Nästan en halv miljard saknas i år

Norrbotten förväntas bära en stor del av Sveriges gröna industriella omställning. Nya investeringar skapar jobb, tillväxt och framtidstro. Men det ställer också krav på fungerande skolor, förskolor, äldreomsorg och sjukvård. Trots det har Tidöregeringen under hela mandatperioden låtit värdet av de generella statsbidragen urholkas.

Regeringen lyfter gärna fram att statsbidragen till kommuner och regioner har ökat i kronor räknat. Men det är bara halva sanningen. Löner, livsmedel, energi, läkemedel och entreprenader har blivit dyrare. För Norrbottens 14 kommuner innebär Tidöregeringens politik att statsbidragen 2026 ligger 340 miljoner kronor under den nivå som hade krävts för att behålla samma köpkraft som 2022. För Region Norrbotten är motsvarande underskott 140 miljoner kronor. Sammantaget saknas 480 miljoner kronor i den norrbottniska välfärden bara i år. Det är pengar som hade kunnat användas till fler lärare, fler undersköterskor, fler sjuksköterskor och kortare vårdköer. (RUT 2026:516)

1,64 miljarder kronor under mandatperioden

Problemet handlar inte bara om ett enskilt år. När underfinansieringen upprepas år efter år växer effekten snabbt. År 2023 uppgick bortfallet till 310 miljoner kronor. Året därpå hade det vuxit till totalt 720 miljoner kronor. År 2025 uppgick det ackumulerade bortfallet till 1,16 miljarder kronor. År 2026 har den samlade underfinansieringen nått 1,64 miljarder kronor. Det innebär att den norrbottniska välfärden under mandatperioden har förlorat köpkraft motsvarande över en och en halv miljard kronor. (RUT 2026:516)

Underfinansieringen drabbar hela landet, men konsekvenserna blir särskilt allvarliga i Norrbotten. Här ska kommunerna inte bara hantera en åldrande befolkning och ökade kostnader. De ska samtidigt skapa förutsättningar för inflyttning och expansion när nya investeringar etableras. Den kommun som ska bygga nya bostadsområden behöver också bygga nya förskolor. Den region som ska rekrytera arbetskraft till industrin behöver också kunna erbjuda en fungerande sjukvård.

Man kan inte tala om att Norrbotten är motorn i Sveriges framtida tillväxt och samtidigt lämna kommunerna och regionen med notan.

Vår lösning: En bottenplatta för välfärden och långsiktig finansiering av vård, skola och omsorg

När staten får ökade skatteintäkter från investeringar och nya jobb i Norrbotten måste staten ta sitt ansvar och finansiera sin del av vår gemensamma välfärd. En större del av resurserna ska återföras till de kommuner och den region som bygger samhället. Den gröna omställningen kommer inte att lyckas om människor inte hittar en förskola till sina barn, en vårdcentral när de blir sjuka eller en skola med tillräckligt många lärare.

Vi vill att de generella statsbidragen ska följa kostnadsutvecklingen och ge kommuner och regioner långsiktiga planeringsförutsättningar. I varje budgetmotion under mandatperioden har vi föreslagit inflationsskyddade generella statsbidrag. Vi kallar det en bottenplatta för välfärden.

Läs mer:

• Läs budgetmotionen här: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ny-riktning-for-sverige_hd023551/html/ Länk till annan webbplats.