”Hela listan”* av Tidöregeringens svek
* Med reservation för att Tidöregeringens alla svek mot Norrbotten inte finns med i uppräkningen.
- Representation spelar roll. När Tidöregeringen tillträdde 2022 var inte en enda av de 24 statsråden bosatt i Norrland. Den minister som bodde längst norrut var bosatt i Borlänge. Det är svårt att formulera en politik för ett land man inte känner.
- Halveringen av nattågen till övre Norrland från april 2026 har försämrat tillgängligheten för boende, turister och näringslivet i Norrbotten.
- Regeringen har inte levererat dubbelspår på Malmbanan trots att industriexpansionen och totalförsvarets behov ställer helt nya krav på kapaciteten. Socialdemokraterna la i sin budgetmotion för 2026 betydligt mer på trafikavtal och järnvägsunderhåll. Varje dag utan dubbelspår kostar industrin och Norrbotten.
- Regeringens infrastrukturplan lever inte upp till kravet att Norrbotniabanan ska vara färdig till 2035. Utan en tydlig tidplan och kraftsamling riskerar banan att dröja ytterligare, trots att den är avgörande för att binda ihop länet och möta industrins transportbehov.
- Regeringen har underfinansierat järnvägsunderhållet trots stora och välkända behov i norra Sverige. Socialdemokraterna la i sin budgetmotion för 2026 500 miljoner kronor mer än regeringen på vidmakthållande av transportinfrastruktur. Eftersatt underhåll på hårt belastade sträckor i Norrbotten är inte bara ett bekvämlighetsfel, det är ett hot mot industrins transporter och mot länets tillgänglighet.
- Statens servicecenter har skurit ned med 150 miljoner kronor över tre år. Vart fjärde servicekontor i landet läggs ned. I Norrbotten, med 14 kommuner, hade åtta orter ett servicekontor. Nu har Piteå stängt. Under den socialdemokratiska regeringen byggdes servicekontoren ut till 148 i hela landet. Tidöregeringen river ned det vi byggde upp. Snart är systembolaget den enda statliga service som finns kvar på många norrbottniska orter.
- Investeringsstödet för hyresbostäder avvecklades mitt i en historisk industriexpansion. I Norrbotten har bostadsbyggandet nästan halverats sedan stödet försvann, ett särskilt allvarligt problem i kommuner som Kiruna, Gällivare och Luleå, där behovet av nya bostäder är som störst på grund av industrietableringarna.
- När LKAB expanderar i Kiruna och Gällivare måste hela stadsdelar flyttas och byggas om. Kostnaderna är enorma och drabbar kommuner som redan bär ett oproportionerligt stort ansvar för den gröna omställningen. Ett Lex Malmfälten, ett regelverk som skyddar människor, företag och kommuner mot orimliga kostnader vid samhällsomvandling, saknas. Regeringen har inte tagit initiativ till ett sådant.
- Arbetsförmedlingen minskade antalet anställda med närmare 700 personer under 2024 till följd av regeringens nedskärningar på 2,1 miljarder kronor. I Norrbotten, där industriboomen kräver aktiv matchning av arbetskraft från andra delar av landet, innebär det färre verktyg för att koppla ihop arbetssökande i söder med jobben i norr.
- Från den 1 juni 2026 höjde regeringen lönekravet för arbetstillstånd från 80 till 90 procent av medianlönen, från 29 680 till 33 390 kronor i månaden. Norrbotten ropar efter kompetens inom industri, vård och omsorg. När lönegolvet sätts efter storstädernas förutsättningar stängs dörren för arbetskraft som länet behöver. Det är ett regelverk utformat för en arbetsmarknad som inte liknar Norrbottens.
- Antalet yrkesutbildningsplatser inom komvux som finansieras med statsbidrag har minskat kraftigt i Norrbotten. Från 756 platser 2023 sjönk antalet till 289 platser 2024, en minskning med mer än 60 procent på ett år. I ett län där industrin ropar efter utbildad arbetskraft är det direkt kontraproduktivt. (RUT 2026:516)
- Tidöregeringens satsning på fler ingenjörs- och STEM-utbildningar har konsekvent hamnat vid lärosäten i södra Sverige. Uppsala, Lund och Chalmers har fått hundratals miljoner kronor i förstärkta anslag och nya platser. Luleå tekniska universitet, som utbildar ingenjörer mitt i den gröna industriomvandlingen, har inte fått del av satsningen.
- Regeringen drog ned med 1,5 miljarder kronor på anslaget som finansierar arbetsmarknadsutbildningar. Trots löften om att volymerna inte skulle påverkas blev det färre platser. Enbart på landets folkhögskolor försvann 3 000 extraplatser. För Norrbotten, där industriboomen kräver snabb kompetensutveckling och omställning av arbetskraft, är det direkt kontraproduktivt.
- Antalet deltagare vid folkhögskolorna i Norrbotten har minskat från cirka 13 700 år 2018 till drygt 9 000 år 2025. Det är en minskning med nästan en tredjedel på sju år. Folkhögskolorna är en av få utbildningsvägar som når människor i hela länet, oavsett var de bor.
- Regeringen har skurit ned statsbidraget till studieförbunden med 500 miljoner kronor, en tredjedel av hela anslaget. I Norrbotten har ABF varslat all personal i Älvsbyn. Nästan var tredje studieförbundslokal i landet har stängt helt eller delvis. På landsbygden är studieförbunden ofta den enda kulturella infrastrukturen som finns.
- Statsbidraget till stärkta bibliotek halverades från 150 miljoner kronor till 75 miljoner kronor 2023 och avvecklades helt 2024. Ersättningen på 40 miljoner kronor per år är en bråkdel av det ursprungliga stödet. I Norrbottens mindre kommuner är folkbiblioteket ofta den enda offentliga kulturinstitutionen. Åtta av tio folkbibliotek i landet hade 2024 krympande resurser jämfört med året innan. På landsbygden är nedgången dubbelt så stor som i storstäderna.
- Statsbidragen till Norrbottens kommuner och Region Norrbotten har inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen. Bara 2026 saknas 480 miljoner kronor jämfört med vad som krävts för att behålla samma köpkraft som 2022, och det ackumulerade bortfallet under mandatperioden uppgår till 1,64 miljarder kronor.
- Regeringen presenterade i januari 2026 en "storsatsning" på förlossningsvård och kvinnosjukvård på 950 miljoner kronor. I verkligheten är det cirka 600 miljoner kronor mindre än vad som fördelats under tidigare budgetar. I Norrbotten innebär nedskärningarna direkta konsekvenser för verksamheten. "Vi går igenom allt just nu och drar ner på utbildningar och allt som inte måste göras", säger verksamhetsområdeschef för obstetrik och gynekologi vid Region Norrbotten.
- Tandvården i Norrbotten befinner sig i nödläge. På orter med brist på tandvårdspersonal är det nästan dubbelt så dyrt att besöka en privat utförare som folktandvården. I vissa kommuner finns folktandvården enbart för barn, unga och äldre. Alla andra får söka sig till en annan kommun eller över gränsen till Finland. Att ha råd att laga sina tänder har blivit en klassfråga. Tidöregeringen har inte vidtagit de nationella åtgärder som krävs.
- Ersättningen för myrslåtter ströks i statsbudgeten när Tidöregeringen tillträdde. Över 100 miljoner kronor försvann från Norrbottens landsbygd och 470 företagare berördes, det motsvarade 38 procent av allt jordbrukarstöd i länet. Europas största slåttermyr, Vasikkavuoma i Pajala, riskerar att växa igen.
- Regeringen sänkte statsbidraget till förvaltningskommuner för nationella minoritetsspråk från 660 000 kronor till 565 000 kronor per år, med extremt kort varsel. I Norrbotten berör det kommuner inom förvaltningsområdena för samiska och meänkieli. Kommunerna är skyldiga att erbjuda service på minoritetsspråk men fick budgeten urholkad utan förvarning. Samtidigt drogs anslagen till Sámi Giellagáldu, det samiska språkcentrumet, ned.
- Elstödet utformades så att Norrbotten först lämnades utanför helt och sedan fick lägst ersättning av alla elområden, trots att länet producerar elen som håller Sverige igång.
Läs om fler av Tidöregeringen svek mot Norrbotten!
Klicka här för att ladda ner hela rapporten
Den går igenom hur Tidöregeringens politik under mandatperioden 2022–2026 sviker Norrbotten. Det är dags att ta Norrbotten på allvar.