Ny rapport: Tidöregeringens svek mot Norrbotten – ett bokslut över fyra år

Socialdemokraternas riksdagsledamöter från Norrbotten, Norrbänk, har idag presenterat rapporten "Tidöregeringens svek mot Norrbotten – Ett bokslut över Tidöregeringens fyra år". Med hjälp av siffror från Riksdagens utredningstjänst (RUT) och en rad andra källor visar rapporten hur regeringens politik under mandatperioden 2022–2026 gång på gång slagit mot Norrbotten.

Välfärden – 1,64 miljarder kronor i uteblivna statsbidrag

Statsbidragen till kommunerna i Norrbotten och Region Norrbotten har inte räknats upp i takt med kostnaderna. Enligt vår RUT-rapport (RUT 2026:516) har det under mandatperioden urholkat den norrbottniska välfärden med sammanlagt 1,64 miljarder kronor – bara i år handlar det om 480 miljoner kronor.

– Det här är pengar som hade kunnat gå till fler lärare, fler undersköterskor och kortare vårdköer. Tidöregeringen pratar om att norra Sverige är viktigt, men låter samtidigt våra kommuner och vår region betala för att statsbidragen inte hänger med i kostnadsutvecklingen. Vi vill se en bottenplatta för välfärden, där statsbidragen följer kostnaderna och ger långsiktiga planeringsförutsättningar, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot.

Elstödet – Norrbotten fick minst, trots extremkylan

Norrbotten lämnades helt utanför det första elstödet och fick sedan lägst ersättning av alla elområden i 2026 års stöd – trots att länet drabbades av en av de kallaste perioderna i mannaminne och producerar en stor del av Sveriges el.

– Vi i Norrbotten levererar elen som håller hela Sverige igång, men när staten betalar tillbaka till hushållen hamnar vi konsekvent sist i kön. Det är inte en slump, det är ett politiskt val om vem som räknas. Vårt svar är Folkhemsel – en stabil och rättvis elpolitik som gör att norrbottningarna aldrig igen ska stå utanför, säger Ida Karkiainen (S), riksdagsledamot.

Bostäderna – byggandet halverat sedan stödet togs bort

Investeringsstödet för hyresbostäder avvecklades i januari 2023, mitt i en historisk industriexpansion. Sedan stödet försvann har byggandet av flerbostadshus i Norrbotten fallit från 786 färdigställda lägenheter 2023 till 462 år 2025, och studentbostäderna har gått från 104 under stödperioden till noll sedan stödet avvecklades.

– Industrin investerar enorma belopp i Norrbotten, men jobben blir inte verklighet om människor inte har någonstans att bo. När staten drar bort det enda verktyg som faktiskt fungerade på vår bostadsmarknad bromsar hela utvecklingen in. Vi vill se ett återinfört investeringsstöd riktat till orter med stora industrietableringar, och ett mål om minst 10 000 nya bostäder i Norrbotten med statligt stöd fram till 2030, säger Zara Leghissa (S), riksdagsledamot.

Arbetsmarknaden – nedskärningar när matchningen behövs som mest

Norrbotten har landets lägsta arbetslöshet, samtidigt som industrin och välfärden skriker efter arbetskraft. Trots det skar Tidöregeringen ned medlen till arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2,1 miljarder kronor i budgeten för 2024, vilket tvingade Arbetsförmedlingen att minska antalet anställda med närmare 700 personer.

– Vi har krävt ett nationellt flyttstöd och ett jobbspår till Norrbotten i flera motioner sedan 2024, men svaret kom först i våras – en utredning som redovisas efter valet. Det är för lite, och det är för sent. Den som är arbetssökande i andra delar av landet ska kunna få riktat stöd för att ta ett jobb och etablera sig här, med utbildning, flyttstöd och bostadsgaranti. När Norrbotten växer, växer Sverige, säger Linus Sköld (S), riksdagsledamot.